Efter att ha sett nån på internet som var skitbra på att texta för hand ville jag också prova.
Hur svårt kan det vara, liksom?
Supersvårt skulle det visa sig.
Det var kul att rita, det har jag nästan inte gjort sen jag gick i skolan för över 9000 år sedan. Men min konstärliga sida ville inte riktigt visa sig. Efter flera timmars skisser, måttande med linjal och mer jobb än jag trodde att det skulle vara så ser det fortfarande ut som ett av Napoleon Dynamites alster. Givetvis måste det ut på nätet.
Så här några timmar sanerare så tycker jag fortfarande att grundidén med de lutade bokstäverna och det insprängda &-tecknet är en bra ide, även om typsnittet och färgerna lämnar mer att önska. Och det här med att jag inte kan rita såklart, det är ju ett problem…
Han var verkligen stört bra.
Kalligrafi är en konstart. Inte konstigt att det krävs träning. 🙂
Det är inte riktigt samma sak, att texta är mer hantverk att kalligrafera är mer konst (källa: http://www.letteringvscalligraphy.com/ )
Vilket såklart gjorde det mer rimligt för mig att pröva.