Läste en trevlig artikel i senaste numret av Fenix om voodoo. En inledande artikel av Åsa Roos diskuterade hur den västindiska religionen Voodoo kan användas i rollspel. Därefter följer en artikel angående den kommande utställningen på Etnografiska muséet i Stockholm om Vodou. Ett fantastiskt intativ att vidga läsarnas vyer och ta inspiration från en utställning. Ett bra avstamp i Åsa Roos artikeln är att den skiljer på Hollywoods syn på religion och hur den faktiskt utövas. Ett sunt perspektiv som både ger förståelse och idéer. Den belyser på ett kortfattat och lättförståeligt sätt den historiska bakgrunden. I huvudtaget en inspirerande artikeln för att använda sig av voodoo i sitt rollspelande, den ger också mersmak och jag kommer försöka se till att besöka utställningen på Etnografiska muséet för att lära mig mer. Jag hoppas också att detta är början på en ihållande trend då Sveriges kulturinstitutioner försöker nå ut med sin verksamhet till vår hobby.
Jag ska också komma med ett par egna tips. Den charmige Álex de la Iglesias film Perdita Durango är en våldsam actionrulle med en hel del otrevlig inslag. Den tar avstamp i Santería, en synkretistisk religion från främst Kuba, en religion nära besläktad med voodoo. Oscars-vinnaren Javier Bardem spelar den kriminella Santaria-prästen Romeo Dolorosa, som tillsammans med Perdita Durango (Rosie Perez) ger sig ut på en kriminell våldsfärd i Mexico och södra USA. Filmen kan ge inspiration hur voodoo kan användas som en krydda i ett actionfyllt scenario.
Därefter vill jag också rekommenda den andra boken i William Gibsons Sprawl-trilogi, Count Zero. Här möter hackern Bobby Newark (Count Zero) Nätets mäktiga artificiella intelligenser stöpta som voodooinspirerade gudar. Allt börjar efter att han har testat en hårdvara som nästan dödar honom. Boken kan inspirerar hur man använder sig av voodoo för att ge ens cyberpunkscenario den rätta känslan av etno. Den religiösa och mystiska aspekten av Nätet är alltid en stor del i genren som ofta försvinner i rollspel som Cyberpunk 2020 och Neotech.
Jag kan också passa på att tillägga att boningenproducerade scenariot Subsonic Dreams är starkt inspirerat av Count Zero. Min förhoppning är också att Olav Nygårds rollspel nTEK kommer att erbjuda en cyberpunk som ligger närmare Sprawl-trilogin både till stämning och innehåll. Ni kan läsa en första version här på boningen eller hjälpa till med kommentarer.
Bilden på Baron Samedi ovan kommer från Bond-filmen Live and Let Die. Där har vi ytterligare ett Hollywood perspektiv på voodoo. Här får Roger Moore en huvudantagonist i form en den kriminella storskurken Kananga som styr sitt imperium med hjälp av voodoo. James Bond får både möta Baron Samedi, förföra en voodoo prästinna, nästan bli uppäten av krokodiler och bränna ner opiumfält. Ytterligare en trevlig inspiration hur man kan använda voodoo i ett scennario med matinéstämning.
Álex de la Iglesia är ju lite av Boningens underground favorit. Även filmer som Action Mutante och El dia de la bestia är klart sevärda. Oxford Murders är charmig men i ärlighetens namn lite för dålig för att rekommenderas.
Annan kuriosa är att karaktärerna i Perdita Durtango är kompisar med de i Wild at Heart och att Inglesia tackade nej till Alien 4 för att han fick möjligheten att göra Perdita Durango.
Bra äventyr förresten – Subsonic Dreams. Däremot kan jag inte för mitt liv förstå hur det krävs 20 sidor för att förklara det. Jaja.
Jag gillar verkligen uppbyggnaden i Subsonic Dreams men vi kunde ha gjort en kompaktare text. Det är väl framförallt alla karaktärer som tar som fruktansvärd plats (vilket de inte ska behöva).
Jag kollade precis igenom Subsonic Dreams igen och jag är inte säker på att det som borde förklaras förklaras på de 20 sidorna. Väldigt mycket bärande kunskap står bara i karaktärshäftet, som är 35 sidor till.
Men det känns ändå som ett bra scenario.
The Serpent and The Rainbow har jag för mig att en voodoo-film heter. Den är inte jättebra men den har sina stunder. Den är framför allt bra på det viset att den inte gör voodoon så otroligt fantastisk utan håller sig nära den verkliga händelse som sägs ha ägt rum i Haiti.
Måste köpa nya Fenix nu. Brikar inte vara sen med att införskaffa den.
Jag har inte själv sett den men är just en av de filmerna som Åsa Roos rekommenderar som inspiration i sin artikel. Hon tar upp de verkliga händelser som filmen är baserad på, fallet med Clairvius Narcisse. Det finns klart mer att hämta här än hos Hollywood.
Själv tror jag att ett mörk och krypande skräck scenario som utspelar sig i dagens Haiti skulle bli helt fantastiskt. Jean-Bertrand Aristide återkommer till ett förstört Port-au-Prince med sig har han sin makt över slummens plundrargäng. Samtidigt har den gamla sedvänjorna från Papa Doc återkommit, stadens utblottade befolkning börjar bli desperata och den enda tillflykten är att följa voodoons lagar. Rollpersonerna spelar naturligtvis ett specialist team som på uppdrag av FN ska undersöka de senaste alarmerade rapporterna om försvunna FN-arbetare.
Jag har sett serpent and the rainbow. Den är bra,
Jag ska bara lämna den här länken här:
http://www.vajraenterprises.com/!hoodoo/index.htm
Finns även att köpa som pdf på indiepressrevolution.
Trevligt! Har du själv spelet Hoodoo Blues, är det bra?
SR1 Vetenskapsradion har ett program om utställningen på Etnografiska Muséet.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1302&artikel=4330724