Slutet på en era av konvent

Vi har i princip slutat åka på konvent. En del säger att det handlar om att vi blir äldre, att det är svårare att få ihop våra tider, eller kanske att det är jobbigt att sova på betonggolv. Om jag ska vara ärlig så tror jag att det beror på att det inte riktigt gav så mycket längre. För att förstå det där med att konvent ska ge något utöver en trevlig helg med nya bekantskaper så ska man förstå att vi började åka på konvent för att lära oss något. Jag minns i början när varje nytt konventsscenario erbjöd en ny spännande vinkel. Under de konventen som vi åkte innan vi slutade körde vi maximalt antal pass, så mycket rollspel som möjligt skulle tryckas in under helgen för att få så mycket nya intryck som möjligt.

På det hela taget gjorde dessa intensiva konvent till att vi lärde oss väldigt mycket om rollspel, vad som funkade och vad som absolut inte alls funkade. Vi började också lära oss att det fanns otroligt många dålig spelledare. De flesta var inte alls intresserade av att spela utan ville framförallt få gratis inträde till konventet. Det som kanske förvånande oss mest var hur många konventscenarion som var undermåliga. Det var inga mästerverk utan hafsverk men undrade verkligen varför de i huvudtaget ville lämna in och presentera dem för andra friska människor. Vi började alltså förstå att de riktiga hjältarna, de som skrev bra konventsscenarion och de spelledare som faktiskt var där för att spela inte uppmuntrades av konventens struktur. De gör de fortfarande inte. Kvaliteten som fanns där försvann ofta i skräpet och det blev en konstform i sig att försöka förstå utifrån konventsbroschyren vad som vad bra eller skräp. Det är fortfarande den största bristen att broschyrtexten inte säger någonting om scenariot.

Vi förstod också att konventen till stor del var en arena för de få rollspelsföretagen i Sverige att marknadsföra sina produkter. Det var också för oss som spelare och potentiella köper kanske det bästa sättet att se om spelet var något för oss. Jag tror att det inte kan understrykas tillräckligt därför hur förvånande det var när nya rollspel som skulle marknadsföras har skadats av undermåliga scenarion och spelledare.

Därefter lärde vi oss att ens spelmöte troligtvis avgjordes innan det ens påbörjats under momentet när en person från gruppen ska gå in i rummet och bli tilldelad en spelledare. Det är en nära nog unik upplevelse där man som spelgruppsrepresentant är i arrangörernas våld. Om man får en dålig trött spelledare kanske det egentligen vore bättre att ställa in. Men om man får en av konstruktörerna eller deras inlästa allierade kan det bli en riktig upplevelse. Det sista vi lärde oss är att om faran faktiskt är där och man sitter fångad under ett dåligt scenario är det oerhört svårt att ta livet av sina karaktärer och avsluta mötet. I huvudtaget är det väldigt svårt att gå ut från ett scenario om spelledare vill slutföra ett uselt spelmöte utan att bete sig som en idiot.

Men allt det här är nu kunskap som tillhör det förgångna för det var ett tag sedan vi åkte på ett konvent och spelade rollspel som grupp. Visst kommer några av oss återkomma till GothCon i olika konstellationer men inte på det viset som förut. Vi lärde oss otroligt mycket på att spela alla de där konventsscenariona bra som dåliga och framförallt växte vi som rollspelare. Det viktiga var att kasta sig ut där och utsättas för andras idéer och intryck, vi rollspelare behöver komma bort från våra köksbord och träffa våra jämlikar. Men så tog intrycken slut och vi slutade åka. De nya intrycken var helt enkelt för få för att vi som grupp skulle dra nytta av det. Kanske beror det på att vi helt enkelt hittat vår stil efter många års spelande och att tiden för experimenterande är över. Eller så var det så att vi hade lärt oss det som erbjöds där ute?

8 thoughts on “Slutet på en era av konvent”

  1. Jag har bara varit på konvent sen jag blev gubbe – typ. Då har det mest handlat om att testa spel (innan FL) men sen att representera FL.

    Känner nu för tiden att man borde kunna kondensera det hela – el hitta på ett annat sätt att representera – än ett gamla vanliga stå bakom en bänk.

    K

    1. Varför inte arrangera ett eget konvent fokuserat på Fria Ligans produkter? Kanske i samarbete med Lekbergs som den andra poolen? Jag tänker att många producenter av spel arrangerar sina egna konvent, ex. BlizzCon eller Fantasy Flight Games.

      Man ska nog framförallt fråga sig varför man åker på konvent. Som producent, vill jag ordna något för de redan frälsta fanse, nätverka med andra rollspelstillverkare eller försöka locka nya potentiella köpare? Massor av spännande att fundera över iaf!

  2. Vartefter åren går har jag kommit till insikten att ganska lite beror på att man blir äldre. Snarare är problemet att alla andra blir det =)

  3. Jag tror framförallt, nu när jag tänker efter, att det handlar om att man inte kan göra saker på samma sätt hur länge som helst. Förutom att man kan ha massor av synpunkter på formen, hur konventen arrangeras, bör man nog utgå ifrån sin egen upplevelse. Exempelvis har jag aldrig varit på konvent och försökt sälja något (stå bakom bänken), försökt vara kompis med indierummer eller spelat brädspelsturneringar. Jag tror inte det kommer bli sista gången jag åker på ex. GothCon men formen man gör det på kommmer garanterat bli annorlunda. Att åka och bara spela rollspelsscenarion känns ganska gjort helt enkelt. I framtiden hägrar något nytt!

  4. Jag drar på konvent för att få nya upplevelser. Vi spelade väldigt mycket konventsrollspel – vi bokade upp hela helgen för att spela – men det avtog med åren. Efter 3-4 år så hängde vi mest och spelade våra egna spel.

    Jag hade nog inte gått på konvent om det inte varit för att träffa lite nytt folk från Rollspel.nu. Nu har jag gjort det (träffat 65-75 pers därifrån) så nu åker jag för att visa upp mina egna spel och få testa på nya spel.

    Det är av en anledning som en person inte är densamma efter tio år. Vanor blir lätt tristess.

  5. Jag skulle vilja se om det skulle gå att fixa ett minikonvent lite som ett event. Som en paketresa. Åka till någon herrgård eller konf-anläggning, bo och äta bra och spela rollspel enligt ett förutbestämt schema. Arrangörerna behöver se till att få fram kanske 5-7 SL per pass och några vettiga scenarion. Och – viktigt – arrangörerna och SL:er skall få betalt för sitt arbete (inga jättesummor, men något – det brukar ge effekt på kvaliteten direkt). Jag undrar vad det skulle kosta att göra och deltaga vid? Om jag vet att det är kvalitet och en vettig mix av spel skulle jag se det som en semester och lägga några tusenlappar på det. Speciellt om det är en schysst inramning.

    1. Jag har funderat på liknande koncept. Det som behövs är tillräckligt många intresserade och ett antal bra scenarion, med SLs som är beredda att spela. Vem tar de första stapplande intativen, vilka är intresserade och när kör vi?

      Det jag framförallt anser är det absolut viktigaste är att arrangörer och SLs bör få betalt. Jag tror det är nyckeln, precis som du säger, för att öka kvaliteten. Då kan också den som betalar ställa mer krav, än på volontärsarbetare. I huvudtaget tycker jag att arrangörer och SLs får skamligt lite uppmärksamhet samtidigt som de står för allt arbete.

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.