Marvel Heroic RPG – Att välja superhjälte

Nu sätter vi igång, denna vecka kommer det att spelas Marvel Heroic Roleplaying. Det här med superhjältar har vi talat om tidigare på boningen.org. I huvudtaget en genre som är en främmande fågel på svensk mark. Superhjältar är i svensk tappning ofta humoristiska och Marvels panteon är inte direkt etablerad i Sverige som allmän kunskap. Med en något skeptiskt rollspelsgrupp ska jag nu som spelledare introducera spelet genom introeventet Breakout. (Eventet är baserat på New Avengers #1-6).

Jag lät spelarna fritt välja sina superhjältar före spelmötet ifrån en lista med tillgängliga karaktärer. Men jag valde att inte alls beskriva dessa utan istället hänvisa till Marvels egen wiki och googling på internet. Orsaken att jag inte presenterade dem närmare är att spelarna själva ska få bygga sin egen uppfattning kring karaktären de ska spela, utan att jag som spelledare styr.

Den kanske viktigaste aspekten med Marvel Heroic Roleplaying är att det inte är ett spel där spelarna ska simulera superhjältar. Det handlar alltså inte om någon ”cultural gaming”, där spelarna först måste läsa 200 nummer av X-Men för att kunna spela spelet. Det finns uttryckligen ingen kanon att ta hänsyn till istället har spelarna full kontroll över superhjältens öde, karaktärsdrag och historia. Marvel Heroic Roleplay är ett rollspel där spelarna har relativt stor möjlighet att påverka berättelsen genom sina handlingar.

Jag skulle rekommendera ett perspektiv på rollspelet som är vanlig inom seriegenren för att förstå hur man ska se på saken. När en ny serieförfattare tar över någon av superhjältekaraktärerna får de i stor utsträckning styra händelserna i sin berättelse. Författaren har helt enkelt ett galleri med karaktärer (med olika superhjälteföremågor) som denne senare kan skapa berättelser runt. Dessa berättelser kan i många fall handla om en klassisk ”uppgång och fall”-berättelse med en tydlig start och slut. Ett exempel som också många superhjältefilmer idag följer (ex. Chrisopher Nolan’s Batman eller Sam Raimi’s Spider-Man). När deras berättelsecykel är slut tar nästkommande författare över och påbörjar en ny cykel.

På samma vis ska vi se på det när vi spelar rollspel i denne genre. Spelargruppen ska med utgångspunkt i de valda karaktärerna rollspela just deras version av superhjältarna. Tillsammans med berättelsen som spelledaren styr över kommer vi till sist att uppleva en berättelsecykel avslutas. Nästa gång påbörjas en ny cykel där nya tolkningar görs av superhjältarna exakt som när en ny serieförfattare tar över Marvels karaktärsgalleri. Jag tycker att följande citat från spelledarens cheat sheet sammanfattar detta väldigt bra:

Tell the Players:

  • They don’t need to know Marvel comics to play this game. Everything they need is on their datafile.
  • Don’t worry about playing your hero ”incorrectly”. And if you have aplayer who is an expert on Marvel comics, be very clear that every character is different depending on who writes them. Right now, you are the writer!

Marvel Heroic

Nästa vecka blir det superhjältar. Jag föll direkt för den här typen

+ han heter IRON FIST, vilket är sjukt lökigt och tufft på samma gång (jämför POWER MAN = inte det minsta tufft, bara lökigt)
+ han har feminina ben och ballerinaskor
+ han har en tatuerad stork på bröstet, eller – om han är ond – en arckanum-drake.
+ han har en john travolta-skjorta
+ hans färger är gult, grönt och rosa
+ han har uppenbart INTE järnhänder, utan kanske snarare någon sorts psi-kraft
= Tjingpax!

 

EDIT. Lade till antikosmos

Mage – rollspelet om superhjältar

I förra veckan lärde jag mig att det är svårt att skapa egna superhjältar, i alla fall om de har slängkappa och trikåer. De brister gärna i trovärdighet. Det är dock en stor fördel om vi vill spela rollspel med fokus på campy. Om vi istället vill spela superhjältar som varken är komiska eller anonyma (i fallet med rollspelet Null State) har vi ett problem. Hur gör vi då?

I kommentarerna till de tidigare artiklarna om superhjältar och rollspel kom många förslag på andra rollspel där det förekommer karaktärer med övernaturliga förmågor. Det är ett rimligt förslag att om du vill skapa egna superhjältar, i en värld med visst allvar, bör du  röra dig bort från superhjältegenren. Dessa rollspel finns i alla möjliga olika settings. Varför inte anime-influerat (Big Eyes Small Mouth), pulp-fokus (Spirit of the Century) eller urban fantasy (Dresden Files)?

Personligen tror jag att den kanske bästa superhjältegruppen du själv kan skapa, utanför genren, är i något av rollspelen från World of Darkness-serien. Här spelar du visserligen gotiska monster men de framstår i White Wolfs tappning mer som superhjältar än förtappade själar. Om du står och väger mellan dessa skulle jag rekommendera Mage – The Awakening.

Mage – The Awakening är ett rollspel som handlar om att du en dag vaknar upp (gärna i någon slags teenage angst fas) och inser att du har fått magiska krafter. Regelsystemet erbjuder dig möjligheten att i princip göra vad du vill med din karaktär, det är egentligen endast de moraliska hindren som sätter stopp. Spelet utspelar sig i vår värld och behandlar mysterier men också regelrätt action. Samtidigt saknas de karaktärsdragen som gör rollpersonen till ett monster. Du förvandlas inte till en varg vid fullmåne eller dör av en påle genom hjärtat. Befriande inte sant?

Steget mellan att i tonåren upptäcka att man blivit biten av en radioaktiv loppa eller vakna med magiska krafter är inte långt. Därför är Mage – The Awakening det perfekta spelet för dig som vill spela superhjältespel men hatar trikåer, superhjältenamn och humor.

Kick Ass!

Såg precis Kick-ass. Vilket jävla ös!

Den enda invändningen är de fegade ur för misären, så att filmen slutade som en ganska vanlig superhjältefilm – komplett med framgång, gadgets och “övernaturliga” förmågor. Men, denna invändning är ändå bara en liten smolk i glädjebägaren, på det hela taget.

Det är inte varje dag som man önskar att man var en elvaårig flicka, men idag är en sådan.